I huvudsak är det två lagar som reglerar möjligheterna till facklig utbildning, de är studieledighetslagen och förtroendemannalagen.
Studieledighetslagen
Lagen ger alla som varit anställda minst sex månader, eller minst tolv månader under de senaste två åren, rätt till ledighet för utbildning.
Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp den begärda ledigheten maximalt sex månader för längre utbildningar och två veckor för utbildning som är en vecka eller kortare. Uppskovet räknas från den dag då ledigheten begärdes och inte från det tillfälle då utbildningen startar.
När den studieledige återkommer till arbetet ska han/hon vara tillförsäkrad samma eller likvärdiga anställningsförhållanden och villkor som före ledigheten.
Förtroendemannalagen
Lagen ger den fackligt förtroendevalde rätt till den ledighet som erfordras för utförande uppdraget. Ledigheten förläggs efter uppgörelse mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen. Ledigheten får inte ha större omfattning än vad som är skäligt, och inte förläggas så att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång.
Vid ledighet som berör den egna arbetsplatsen har den förtroendevalde rätt att bibehålla sina anställningsförmåner.
Vid facklig utbildning innebär detta att en förtroendevald har rätt till ledighet för att skaffa de kunskaper som krävs för att utföra uppdraget. Om det finns en direkt koppling mellan utbildningen och ett uppdrag på den egna arbetsplatsen har den förtroendevalde dessutom rätt att vara ledig med lön.
Texterna här ovan är en beskrivning av hur lagarna kan tolkas och inte rena lagtexter. För att få en tydligare bild av de regler som gäller och hur dessa ska tolkas rekommenderas att du tar kontakt med din facklige företrädare på arbetsplatsen eller din avdelning.
Studiesystem
