Under den senaste månaden har jag rest mycket. Bland annat har jag besökt flera arbetsplatser i Norrbotten och Dalarna.
Jag har kunnat dra flera glädjande slutsatser. En är att det går bra för våra branscher och våra företag. Framtidstron är stor. Allt fler investerar, nyanställer eller funderar på att nyanställa.
Samtidigt stiger reallönerna år efter år, inflationen och räntorna är låga och statens finanser visar överskott.
Regeringens långsiktiga arbete för att bygga upp landets ekonomi, för att skapa förutsättningar för starka företag och för att bibehålla en stark offentlig sektor har, trots de många gånger avgrundslika vrålen från den borgerliga alliansen, lyckats.
300 000 nya jobb har tillkommit samtidigt som nivåerna i försäkringssystemen kunnat upprätthållas. Varken A-kassan eller sjukförsäkringen har naggats ytterligare i kanten.
Det är lätt att dra samma slutsats som våra finanspolitiker gjorde i vårbudgeten nyligen: Det går bra för Sverige!
Men tyvärr finns det fortfarande alltför många som står utanför arbetsmarknaden och sorgligt nog är många av dem unga människor som kanske inte ens fått in en fot på arbetsmarknaden ännu.
Risken finns dessutom att de kan bli ännu fler eftersom vi de kommande fem åren har ovanligt stora ungdomskullar.
Eftersom det är valår står alla partier på kö med förslag om hur man ska lösa ”ungdomsproblemet”.
Borgaralliansen, med Maud Olofsson i spetsen, vill lösa problemet genom att göra ungdomarna rättslösa. Efter fransk förebild, och utan att bry sig om att fransmännen faktiskt lagt ner sitt förslag, vill de ta bort de ungas anställningsskydd, ge dem lägre lön och samtidigt försämra A-kassa och sjukförsäkring. De höjningar av taken som s-regeringen beslutat om ska nämligen rivas upp om högern vinner valet.
Vi har sagt det förut och vi säger det igen: Det finns ingenting som säger att jobben blir fler för att ungdomar behandlas som andra klassens medborgare utan anställningstrygghet!
Grunden för att få ett arbete är en god utbildning. Då ökar de ungas möjligheter att få fasta trygga arbeten, att få ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden med avtalsenliga löner och avtalsenlig trygghet.
S är det enda politiska parti som har förslag som ligger i linje med fackets uppfattning. Man vill bl a sänka arbetsgivaravgiften till drygt 10 procent under ett år för ensamföretagare som gör sin första anställning, skapa 13 000 nya praktikplatser i år och 10 000 nästa år, ordna 17 500 nya platser på högskolan, ta fram 3 000 lärlingsplatser för lågutbildade 20 –24-åringar ordna 1 000 nya platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen och skapa 1000 nya plusjobb för ungdomar från den 1 juli i år.
Ett annat problem är att det finns för få unga förtroendevalda. Det är ett fackligt problem som vi alla måste ta tag i. Vad vi behöver på våra möten, på våra kurser, i våra fikarum är mera gammaldags, hederlig agitation!
Agitation som förklarar fackets roll och fackets betydelse, som förklarar hur viktigt det är för unga att ta uppdrag, att engagera sig. Både för sin egen skull och för sina kamraters.
Klarar vi inte det är risken stor att högeralliansen tar över.
Kjell Dahlström
Förbundsordförande
